Första gången


Minns det väl. I detalj. Det var hemskt varmt och det visade sig även vara trångt och svårt på många sätt att leta sig fram. Så många lovord, det skulle vara så himla bra var det sagt. Jag vill minnas att det till absolut största del var nervöst. Hemskt nervöst. Blandat med en känsla av att det hela bara var tvunget att bli av. Det var ett måste.
Svetten lackade inte bara min panna, utan hela min kropp. Enda ut i fingerspetsarna. Vilket även visade sig när hala fingrar fumlade sig fram på sätt som bara nybörjare gör. Tillräckligt länge för att den store mannen framför mig skulle bita samman sitt ansikte och se allmänt jäktad ut. Fingrarna hittade sig fram till slut. Jag kom in. Jag var inne. Det var en lång väg dit, många hinder som idag röjs undan utan det minsta problem. Men den gången, gick allt så himla försiktigt, Bambi på is hela vägen. Men huvudsaken det var gjort, sen om det var bra var en helt annan sak.

Sidorna i mitt pass var vikta och fuktiga, alla sidor utan den plastade hårda sidan som visade alla mina personliga uppgifter samt ett alldeles för gammalt kort. Den stora mannen framför mig tog upp blicken, som så länge vilat på mitt unga jag i svartvit minatyr, ur passet och vinkade nonchalant in mig. Musiken var hög, men inte lika hög som min iver över att på riktigt vara inne på en krog för första gången. Kunde då inte tänka mig ha sett så många människor på en och samma plats. Så många svettiga ryggar och byster min unga späda kropp snuddade. Ibland störtade in i, av missag förstås. Det var svårt att föra sig avslappnat, det är en av de detaljer jag minns och är glad över att jag numera kommit över. Då fanns även bara två saker att göra, antingen beställa något i baren eller dansa. Båda var så mycket svårare än jag trott. I baren gällde det att hitta den fina balansen mellan att hastigt armbåga sig fram och att vara tålmodig. Trots att det fanns lång tid till att bestämma sig för vad som skulle beställas när jag nått och fått bartenderns uppmärksamhet så kom det inget vettigare än "en stor stark" ur min mun. Öl var det sista jag ville dricka när möjligheterna att få en proffsig drink fanns. Men sån var jag, oerfaren, nervös och liten till växten.

Jag är fortfarande liten till växten, är en av få som kan ta skydd under en el-ledning när regnet faller. Däremot så tror jag mig vara betydligt mer erfaren när det gäller uteliv. Understruket; tror.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0