Jag är John

Min mamma och min syster bor i skogen. Rättare sagt i Österfärnebo. Faktiskt i utkanten av det lilla samhället. Runt fem-sex mil från större bebyggelse som t.ex. Sandviken. Det är hemskt sällan jag besöker denna del av min familj, som jag så mycket älskar. Det jag inte älskar är att komma ut hit, det verkligen världens ände. Knappt mottagning, inget dugligt internet och för en ungm an som mig själv utan körkort så är det rena pinan. Samtidigt som jag kan rabbla ofantligt många dåliga ting om platsen, där jag till hälften vuxit upp, så finns det en sak som gör stället oslagbart. Det är tryggt. Både tryckt som i mammas varma närhet och att det verkligen ligger "off" från omvärlden. Som exempel så existerar inte stress här, för min del. Samt att det är tyst, så tyst att jag sover som barnet om nätterna, helt ostört och drömmer de mest osannolika av drömmar. Jag älskar tryggheten, tystnaden och mammas varma närhet.