Pipig röst


Skrev nyss ett hemskt långt osammanhängande inlägg om hur jobbigt det är att komma hem till en ostädad lägenhet och en fulltecknad tvättlista. Stoppade upp i skrivandet, läste igenom och kände mig sorglig. Övervägde det hela och bestämde mig för att inte publicera. Orkar inte sprida skit och onda tankar helt i onödan. Speciellt inte när en liten pipig röst inom mig ständigt påmminer om att det helt och hållet är mitt eget fel att det ser ut som det gör.

Vet inte heller vad som är värst - att istället för att ta fram dammsugare och mopp skriva en halv novell om hur jobbigt det är att jag inte gjorde det innan den korta resan. Eller att istället för att ta fram det nu skriva något helt annat onödigt. Nej, det här skjuter vi på. Skrivandet, städandet och ömketänkandet. Tills imorgon, till helgen eller runt Påsk någon gång.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0