Jag är John

Idag är det söndag och som vanligt är mitt huvud lite tyngre och min mage lite grumligare. Igår somnade jag lika ensam som jag idag vaknade. Det är himla tomt och min sängkammare ekar mer och mer för varje ensam natt som drar förbi. Nätterna drar inte bara, i snigelfart, förbi utan lämnar även efter sig väldiga massor av snö. Allt känns kallt och lite ansträngande. Det brukar kantas med att allt är vackert, friskt och stämningsfullt. Första advent och allt. I år är det olikt tidigare advent. Inte bara min säng som är kall, utan även allt jag rör vid. Frysa är det värsta som finns. Allt kantas med att vara ifrån dig.

Burr!