De stack mig




De jävlarna stack mig! Ont gjorde det. Det gjorde ont redan när den stora kvinnan till sköterska greppade tag om min arm. Det gjorde förbannat ont när hon stack. När vaccinet sprutades in i mitt blodomlopp. När hon drog ut nålen. Till och med smärta när hon tryckte på plåstret efter. Jag känner mig svag och darrig. Blind och döv. Svettig men kall. Min högra arm är helt död. Snart är säkert hela jag död.
Idag tog jag det omtalade vaccinet mot "svininlfuensan". Så inget nöff här inte. Dock var det en pina att vänta på sprutan och ni läste ju ovan om hur smärtsamt det var att ta den. Överkänsligt på hög nivå, hela proceduren tog inte mer än tjugo minuter (då säkert 19 av dessa minuter var köande). Så jag känner mig lite larvig. Mer än vanligt då alltså. Men det är fan inte jättelätt att vara optimistisk om biverkningar och annat med det här vaccinet, som faktiskt ska vara något bra. Det står så mycket läskigt skit i tidningarna och många av mina vänner har klagat över att de "inte kunnat sova på den arm de blivit stuckna i". Vi får se! Den som lever får se. Jag dör i alla fall inte av svinis den här säsongen!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0