Jag är John

Jag tror att få klarar av den galna stress som uppstår i mellandagsreans värsta timmar. Vi pratar kö nonstop en miljon människor som vill ha din uppmärksamhet precis hela tiden. Svetten lackar inte bara panna utan bokstavligen glacerar hela din rygg. Pulsen dunkar i takt med slagen av otåliga händer mot kassadisk, midja och ben, tänk er slagen på en riktig stor trumma. Det är svårt att beskriva, så jag sätter punkt för mitt försök nu på en gång.
Hur som helst, så har detta skräckinjagande tempo helt försvunnit. Folk har lika mycket pengar kvar som vi har storlekar. Det är helt jävla insane vad skor som har sålts och inpregnerings-sprayer som krängts. För en vecka sedan existerade varken rast, vila eller andhämtning idag kunde jag knyta alla skosnören i hela butiken... med en kopp kaffe i handen. Jag vet inte vad jag tycker om detta sjunkande tempo, här om dagen var jag fylld av välbehag över det hela, ansåg mig förtjänt av denna lugna tillvaro efter det krig som härjat i butiken sen innan jul. Efter idag har jag helt ändrat uppfattning. Nu vädjar jag till nationen att SKRAPA IHOP CASH OCH GÖR ERA FÖTTER OCH SJÄL(VA) EN TJÄNST.