Som en guldfisk

Det är kanske för hundrade gången inom loppet av ett mindre gäng dagar jag gör precis det jag gör nu. Klickar mig in på blogg.se huvudsida, loggar in, får som vanligt skriva in hela mail och lösenord eftersom uppgifterna inte sparas av någon anledning, väljer att göra ett nytt inlägg och sen                                              . Precis så. Alltså ingenting. Skulle aldrig känna mig tvungen att dela med mig av något, har såklart alltid något häpnadsväckande att skriva ned. Men alltid, och då menar jag alltid så glömmer jag det. Ett varv i skålen så är det borta.
*blubb*blubb*

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0